|
Papperslim/ Trälim
Är den vanligaste typen av lim, som alla någon gång träffat på. Den bygger på att lösningsmedlet i limmet ska dunsta bort, så att det som kvarstår binder ihop ytorna som limmas. Limning sker genom att ena eller båda sidorna som ska fogas bestryks med lim och sedan pressas samman tills limmet har torkat
Kontaktlim
Liknar vanligt lim/klister, men med den skillnaden att man inte ska pressa ihop limytorna innan limmet torkat. Den torra limfogen känns oftast lite gummiaktig och fäster lätt mot sig själv. Limning sker genom att båda ytorna bestryks med ett tunt heltäckande lager som sedan lämnas att torka helt. Därefter lägger man ihop ytorna och direkt vid kontakt (därav namnet) fastnar de ögonblickligen. De flesta sorter är baserade på något lättflyktigt lösningsmedel och riskera därför att smälta känsliga material. Ett fåtal är vattenbaserade och har ett oändligt användningsområde för en attributmakare.
Tvåkomponentslim
Kommer i en mängd olika varianter och består, som namnet antyder, av två olika komponenter som blandas innan limningen. Var för sig har dessa komponenter ingen förmåga att sammanfoga två stycken, men då de blandas sker en kemisk reaktion som härdar limfogen.
Ett fåtal sorter innehåller ett pulver som blandas med en vätska, och ännu färre består av två sprayvätskor. Flertalet tvåkomponentslim består dock av två oftast trögflytande vätskor som blandas 50/50 och sedan appliceras direkt på limfogen. Kemisk härdning sker sedan inom loppet av ett par minuter.
Polyuretan
Kan halvt klassas som ett tvåkomponentslim, då det härdar vid kontakt med vatten. Jag satte det som en egen kategori just för att det har så mänga användningsområden för en attributmakare. Appliceras enklast genom att man häller eller penslar ut limmet på ena stycket som ska fogas och sedan duschar ytan med vatten från en blomsterspruta innan man trycker dit andra stycket. Ett annat alternativ är att limma på ena stycket och fukta med vatten på det andra.
Smältlim
Ett lim som värms upp till hög temperatur och appliceras på limfogen genom en limpistol. Då fogen svalnat sitter styckena ihop. I handeln hittar man huvudsakligen två olika storlekar. De små har limstavar med 6mm tjocklek och arbetar runt 90-120 graders temperatur. De större arbetar runt 200 grader i temperatur och använder limstavar på 10-11mm tjocklek, Kvaliteten på limpistoler kan variera kraftigt, och de billigaste sorterna brukar sällan vara att lita på. Och då det handlar om höga temperaturer kan kvalitet vara det som står mellan dig och en rejäl brännskada.
Superlim
Superlim är baserat på cyanakrylat och kommer i otaliga märken och format. Den allra vanligaste är dock som en genomskinlig lättflytande vätska som blixtsnabbt kan klistra ihop alla ytor det nuddar (som t.ex. fingrar). En annan användbar sort är den som ser ut som en gel. Detta gör att man kan lägga tjocka limfogar och överbrygga mellanrum.
Limmet reagerar kemiskt på fukt och allt det behöver är luftfuktigheten. Med fördel kan man därför applicera det på samma sätt som polyuretanlim (ovan). Limma på ena ytan som ska fogas, och gnid på andra ytan med ett fuktat finger innan du pressar ihop.
Spackel
 Alla spackel tillhör någon av de två grundformerna: härdande eller torkande. Då spacklets funktion är att släta till och fylla ut ojämnheter har detta en viss betydelse. De torkande spacklen är generellt lite billigare och fungerar bra på de flesta ytor. Vill man däremot lägga tjocka lager spackel, om ytan är väldigt ojämn, eller om du ska fylla igen ett större hålrum – då är härdspackel bättre. Detta för att torkande spackel fungerar genom att lösningsmedlet i det avdunstar. Ett lager som är lagt för tjockt kommer därför bara att dunsta på ytan och kapsla in en kladd under.
Ett torkande spackel dunstar dessutom bort mycket av sin egen massa, vilket innebär att det minskar i volym. Detta är inget som märks på små hålrum, men i en större grop kan det leda till att spacklet bildar en ny ojämnhet och/eller spricker.
Valet av lim till ett arbete är egentligen en vanesak. Det finns inga definitva ”regler” förutom de mest basic (som att trälim… hör och häpna… är bra att använda på trä). Två saker är dock bra att tänka på.
Det första är huruvida fukten kan komma ut ur limfogen. Om svaret är ”nej” bör man välja ett lim som inte behöver torka. Annars kapslar man in fukt på samma sätt som i en spacklad yta, och limfogen kommer garanterat bli svag.
Det andra som är bra att tänka på är hur limmet kan påverka materialet. Ett lim som innehåller oljiga lösningsmedel kan t.ex. missfärga trä, papper, tyg och liknande material, och ett 200 grader varmt smältlim kan deformera och smälta vissa plaster. Läs på förpackningen och använd inte vilket lim som helst till vilket arbete som helst. Det finns en anledning till varför man kan köpa hundratals olika limsorter i butikerna…
|